Doften av pannkakor slår emot mig direkt, när jag öppnar dörren till det blå trähuset hemma hos mormor och morfar, i en skog utanför Alingsås.
Mormor Ingrid kommer emot mig med öppna armar, klädd i en av sina blommiga hemsydda rockar. Strävhåriga taxarna Lina och Lady skuttar glatt omkring och vill vara med på kramkalaset.
Mormors kram är varm och mjuk. Varm och mjuk och trygg. Mormor Ingrid är rund och go, hon doftar blåbärssylt och barndom. Klappar en på kinden och vill att man skall ta ”en pannkaka till”.
Efter alldeles för många pannkakor, med mormors hemkokta blåbärssylt, springer mina systrar, kusiner och jag ned till källaren. Vid den öppna spisen leker vi ”fattiga barn” med mormors kaffekvarn i centrum. I den mal vi ”mjöl" av bark och löv från skogen utanför fönstret.
Många år senare får jag samma kaffekvarn i bröllopspresent av mormor och morfar. De berättar i sitt tal, att under många år var det min allra käraste leksak under besöken hos dem. Idag är kaffekvarnen centrum i min egen linnekollektion, skapad till minne av min älskade mormor Ingrid.
Färgad för hand i världens bästa dryck- KAFFE!