TACK alla ni som tagit er tid att skriva vad ni gillar med min blogg och Instagram. Det betyder SÅ mycket! Kul också att flera av er just upptäckt även bloggen, förutom Instagram. Välkomna hit!

Det gör mig glad att du tittar in här, då Instagram är mer ”scroll-vänligt” och därför inte ger samma utrymme att brodera ut texten i olika ämnen. Det vill jag gärna göra här på bloggen.

Det visar sig att flera av er gillar bilder på mitt hem, främst köket verkar det som, vilket ju är roligt att höra. Jag ÄLSKAR mitt hem och av alla rum hänger jag helst i just köket. Hjärtat i ett hem. Värt ett helt eget inlägg. Det där med kök och hjärta....

Kul också att många skrivit att ni gillar kaffe och mina bilder på just det. Jag lovar att jag kommer fortsätta ha ett visst fokus på denna livets dryck. Inte minst den möjlighet till paus och socialt umgänge som detta svarta guld skapar. Det kommer att generera många inlägg framöver. Jajamensan.

Du får jättegärna fortsätta att ge input på vad du saknar eller vill se mer av här på bloggen. Även vad du gillar såklart.

Denna söndag blev en omtumlande dag här i Thailand. Eftermiddagen har spenderats i chock och tårar på vår terass, efter en väldigt traumatisk upplevelse vid poolen.

Väldigt krasst och kortfattat var mamma och jag med och räddade livet på en äldre kvinna.

Jag hör ett konstigt ljud vid poolkanten precis där vi ligger i solen. En kvinna försöker ta sig upp ur med stirrande ögon och kippande efter andan. Plötsligt tappar hon taget och flyter ut i vattnet med ryggen uppåt och ansiktet ner i vattnet. Hon ligger helt stilla och det ser ut som om hon drunknat.

Mamma och jag rusar upp och sliter tag i varsin arm och känner att hon är helt livlös. Jag skriker HJÄLP OSS och ett par killar dyker i från andra sidan och lyckas få upp henne ur vattnet. Ögonen stirrar rakt fram, läpparna är blåsvarta och hon andas inte. Jag skriker igen. ”Finns det någon här med sjukvårdskompetens!!!???”

En kvinna kommer springandes ”jag är undersköterska” en annan ropar ”jag är läkare”. Jag hinner tänka att det är försent. Kvinnan ligger helt livlös utan att andas.

Tack och lov kommer hon igång igen och det hela slutar bra.

Tänk vad fort allt kan förändras. Från en sekund till en annan.

Jag ser det inte som en slump att vi stannade hemma från stranden just idag. Att vi låg precis där det hände och dessutom var några av dem som inte hade lurar i öronen.....

Mirakler sker.

Låt oss värdesätta livet och inte ta varandra för givet.