ÄGG

Att vi firar påsk handlar ju om att Jesus dog och uppstod. Det är en av kristendomens viktigaste högtider. Det vet vi. Men varför alla dessa ägg? 

Att äta ägg under påsken är en tradition i de flesta länder i västvärlden. I kristendomen är ägget är en symbol för liv och för Jesu uppståndelse på påskdagen. Att påsken blivit den stora ägghelgen beror dels på att det var förbjudet att äta ägg under den fyrtio dagar långa fastan före påsk och dels på att dagarna började bli ljusa igen. Detta var en signal till hönsen att det var dags att börja värpa igen efter vintermörkret. Då man inte ätit ägg under fastan skapades på så sätt ett äggöverskott till påsken och man kunde äta i princip hur många ägg man ville, vilket förstås var en lyx!

Numera, under påskveckan beräknas vi äta runt 2 000 ton ägg, dubbelt så mycket som under en normal vecka. Bara under påskafton sägs det gå åt sex miljoner ägg i timmen

Resten av året äter vi 222 ägg/person, och det kan vi göra med gott samvete. Vi kan äta många fler om vi vill. Numera har man på livsmedelsverket tagit bort påståendet att ägg är kolestorlolhöjande.

Ägg är ett proteinrikt livsmedel som ger ett ordentligt vitamintillskott. Även mineraler som järn och selen ryms innanför skalet. I stort sett får du i dig merparten av de näringsämnen du behöver för dagen, inklusive viktiga fettsyror, om du mumsar i dig både gula och vita. Det enda som saknas är kolhydrater och vitamin C!

Ett hönsägg får sin färg när ägget är nästan färdigbildat. I hönan finns en skalkörtel som innehåller ett sekret som färgar ägg­skalet. Färgen på hönsägget är genetiskt betingad och beror alltså på vilken ras hönan tillhör – vita höns värper normalt vita ägg och färgade höns normalt färgade ägg. Det finns inte bara vita och bruna hönsägg utan även gröna, och ser man på fågelägg i stort finns det många variationer i utseendet.

Bruna ägg är betydligt vanligare på kontinenten än i Sverige. Endast omkring 5 procent av de svenska äggen är bruna­. Kvalitets­mässigt är det ingen­ direkt skillnad på bruna och vita ägg. Dock är det svårare att upptäcka defekter i bruna ägg vid den genomlysning som sker i äggpackerierna. Raser som värper bruna ägg har en gen som inte tål raps. Ges dessa hönor foder som innehåller raps får äggen en viss fisksmak.

Varför målar vi ägg?

På medeltiden bar folk med sig korgar med dekorerade ägg till kyrkan för att låta prästen välsigna dem. Färgningen var ett sätt att markera äggens stora betydelse. Man gav målade ägg som gåva till nära och kära och andra betydande personer.

Senare i historien kom konstgjorda ägg i exempelvis glas och porslin. I dag är det oftast ett pappägg fyllt med godis som vi ger bort, men traditionen att smycka kokta ägg genom att måla dem lever kvar som ett pyssel som passar både stora och små.