Jordgubbar och fredagstankar.....

IMG_1127.JPG

Jag får verkligen inte nog av dessa älskade gubbar. SÅ makalöst gott!

Vi har som tur är Eva, som säljer sina nyaskördade jordgubbar i en skåpbil vid vägkanten här ute på landet. Lyx! 

IMG_1126.JPG

Jag äter dem på frukostmackan, till 11-kaffet och eftermiddagens mellanmål. Och så en stor skål till kvällsfikat.

IMG_1125.JPG

Idag flyttade vi ut vårt stora, franska linneskåp från vardagsrummet. Blev så glad att vi nu ser vår fina tidningsvägg igen.

För några år sedan köpte jag en komplett årsutgåva av HUSMODERN från 1923. Jag hittade den på en loppis och betalde 1 krona styck.

När vi gjorde om vardagsrummet för ett par år sedan ville vi göra något med en av de grå väggarna, så maken limmade upp framsidorna på ett gäng av tidningarna. 

IMG_1123.JPG

Jag har inte riktigt bestämt vad jag skall ha mot den väggen ännu. Får suga lite på det. Också. Känns som att jag är och pillar överallt i huset just nu. Men men. Ingen brådska ju......

IMG_1124.JPG

Jag har funderat på en sak de senaste dagarna. Nåt som jag inte riktigt förstår.....

IMG_2149.JPG

För några dagar sedan lade jag upp den här bilden, på mitt nytapetserade sovrum, på min Instagram, och ”folk” gick ”bananas”. Jag flaggade även för ett tillhörande blogginlägg och det blev nära på rekord i antal unika läsare. Jag blev jätteglad för alla hurra-rop och ”åh vad snyggt”! Det värmer på riktigt.

IMG_2213.JPG

Några dagar senare lade jag upp den här bilden. En nyutkommen bok som skall stärka små barn i att våga säga nej. Hjälpa dem att förstå att man inte måste krama någon om man inte vill. Skydda våra små från att bli utnyttjade av vuxna.

Hemskt att boken alls behöver skrivas. Att den är mer aktuell än någonsin.

En sak i detta förbryllar mig. Varför får ett inlägg, som handlar om vårt ansvar som vuxna att skydda våra små från sexuella övergrepp, inte ens hälften av engagemanget  i jämförelse med ett inlägg om en fototapet med änglar?

När det gäller tapet—inslaget så har tre gånger så många varit inne på bloggen. Man har alltså inte bara klickat på LIKE och sen skrållat förbi.

Jag förstår inte riktigt.

Jag, och många med mig, vill använda vår plattform till något bra! Något som kan förändra och hjälpa. Men det verkar inte alls vara lika engagerande som bilder från mitt hem.

Har du någon bra fundering varför?

IMG_1122.JPG

Isåfall får du gärna dela med dig av den, under den här bilden på min Instagram! 

Nu skall jag försöka sova. Imorgon skall vi upp och sjunga för vår yngsta som fyller år. 

God natt!