Imorse var jag och tog gynekologiskt cellprov. Vilken förmån att få göra det helt kostnadsfritt. Man behöver inte ens ha koll på när det är dags. Bokad tid dimper ned i brevlådan! Perfekt för en som mig…..

Jag tänker att det är ett så enkelt sätt att hålla koll på sin hälsa! Ändå hör jag allt för många som inte tar chansen.

Pratade med en tjej som opererat bort bröstcancer, men som ändå inte går på mammografin. Det gör mig arg!

Firade detta fantastiska privilegium med bananplättar och havregrädde när jag kom hem. Och en stor kopp kaffe såklart!

Slogs förresten av en tragikomisk syn när jag kom in i väntrummet hos barnmorskan imorse.

Där satt redan 14 kvinnor i olika åldrar och väntade på sin tur. ALLA fjorton med huvudet över mobilen. EN tittade upp när jag kom.

Jag minns tiden före mobilen, när man satt och tittade sig omkring. Mötte någons blick och kanske rentav bytte några ord!!

Jag lät min telefon ligga kvar i väskan. Rebell som jag är.

Imorgon är det 1 November och min födelsedag. Värt att fira varenda år som man får leva!

Det innebär också att det är slut på Oktober och därmed Cancerfondens ”rosa månad”. Jag är stolt över att vara ambassadör. Kampen mot denna skit-sjukdom är inte över för att det blir November. Många många för just nu en bitter fight. Bla en nära släkting till mig. Såg på Instagram att en bekant förlorade sin mamma igår.

Jag tar en stor klunk kaffe ur en av mina favoritkoppar. Relief från Gustavsberg. (Köpte den, och en till som tyvärr gått sönder, i en second hand-butik för många år sedan)

Jag är så tacksam över att få leva och vara frisk!