Här, på Öfvre Fabriken i Tollered-mellan Alingsås och Göteborg, sker all sömnad av klädkollektionen MORMOR INGRID! Här håller nämligen min kusin, Jennie Weaver till med sitt skrädderi. Hon driver sitt eget STATE OF WEAVER och är även en del av SKRÄDDERIVERKET, som består av några duktiga skräddare som gått ihop under samma tak.

Jennie och jag har, som jag berättat i tidigare inlägg, designat alla plagg tillsammans. Skisser har skickats fram och tillbaka och jag har även varit på plats och provat under processen. Vi har fler modeller på ritbordet, men det blev de tre, på skisserna nedan, som vi tillslut valde att börja med.

Det har varit otroligt roligt att få göra det här tillsammans och jag har samtidigt fått en ännu större respekt för det hantverk som sömnad faktiskt är.

Här har Jennie gjort en toile av den tvådelade dressen.

I April i år skulle vår mormor Ingrid fyllt 100 år. Här kan du läsa ett litet inlägg om när vi firade det.

Som jag önskar att hon hade fått vara med och uppleva det som händer nu. Hon hade älskat alltihop, inte minst att Jennie och jag gör det tillsammans. Tänk om vi hade kunnat uppleva hennes år som modedirektris. Fått följa med henne till Paris när det begav sig. Hon var där på modemässor och jag minns att hon, efter en sådan resa, kom hem med ett Eiffeltorn i glas med rosa parfym i, till mig och mina systrar. Jag kommer ihåg hur lyxigt det kändes! Exotiskt på något sätt, för en 8-9-åring på 70-talet.

Jag har också starka minnen av när vi hälsade på henne på jobbet i Alingsås. Hon jobbade då med att rita modeller till ett dam-klädesmärke och jag har minnen av provdockor, mönster och ett enormt ritbord.

Min mamma Mariah har berättat att mormor sydde alla kläder till sig och hennes syskon när de växte upp. Hur hon fick gamla kostymer som hon sydde om till superfina små kappor till mamma och hennes syster (Jennies mamma) Morfar var pastor och familjen levde på en väldigt liten lön, så det gällde att ha fantasi för att det skulle gå runt med kläder åt fyra barn.

Jag tänker att mycket var bättre förr på det viset. Man tog tillvara på saker på ett annat sätt. Så mycket bättre än vår tids slit och släng.

Hurra för långsamt hantverk och återbruk!