Det är januari 1991 och Mackan och jag har hela vår lägenhet, hemma på Björkgatan i Varberg, fylld med resebroschyrer. (Japp, man kan tro att det mer utspelade sig på 1700-talet när man fortfarande gick till den lokala resebyrån och hämtade glossiga kataloger & broschyrer, över tillgängliga resmål)
Vi hade gift oss sommaren innan och var rörande överens om att vi ville något mer med våra liv än att bli kvar i Varberg för all framtid. ”Gör vi inte något nu så kommer vi bli fast här för evigt”
Mitt i reseplanerandet får vi ett telefonsamtal från föreståndaren för ett familjehem, för missbrukare ,på Venngarn utanför Sigtuna. “Vi är i stort behov av en snickare som kan vara med och sköta våra fastigheter, och en barnskötare som kan jobba på vår förskola”
JA! Eftersom vi redan var “på väg” i tanken så resonerade vi “varför inte göra Stockholm ett par år”. Så vi tog vårt pick & pack, drog.till Stockholms Län och vips hade “ett par år” blivit 32, och vi är fortfarande kvar…..
Så; hela anledningen till att jag älskar denna magiska plats, Wenngarn, är att vi bott här i nästan 7 år. I flera av de gula trähusen nere i Allèn har vi skapat våra hem. genom åren. En väldigt viktig tid i våra liv, inte minst att våra 3 barn fötts och levt sina första år här. Innan våra egna barn kom så arbeta jag med att ta hand om både personalens och “gästernas” ( de som var här på rehabilitering) barn på behandlingshemmets egen förskola. Helt fantastiska år som jag ser tillbaka på med sådan värme.
I min bok “Att följa sitt hjärta” finns ett kapitel som heter “Tina och lille J från Plattan”. Den berättelsen utspelar sig i det här vackra huset, som ligger precis vid slottet. Här höll vi nämligen till med småbarnsavdelningen, så det var här vi hade det där ansträngda första mötet. Hur det gick kan du läsa om i boken….
Det är så otroligt många minnen som gör sig påminda så fort jag besöker Wenngarn och slottet. I Disasalen tex, hade Mackan och jag vår gemensamma 25-årsfest år 1995. (hur är det möjligt att vi hunnit fylla mer än dubbelt så mycket sedan dess;) och på jularna…..
…..var det julotta (eller var det kanske midnattsmässa) i slottets vackra, gamla kapell. Faktum är att det har mer än 350 år på nacken och ett utav landets bäst bevarade kyrkorum från stormaktstiden. Ingången hittar man en halvtrappa ner från gårdsporten och här gick gårdens och hovets folk in. Greveparet däremot hade egen ingång direkt från sin bostadvåning till herrskapsläktaren.
Slottskapellet är verkligen ett måste att besöka, när du kommer till Wenngarn. Det är svårt att fånga hur makalöst vackert det är, genom bilder. Det måste upplevas!
Vackra detaljer överallt.
Eftersom denna plats har en speciell vrå i mitt hjärta, så är det så roligt att se att det får nytt liv igen. Teamet på Wenngarns slott har gjort ett otroligt arbete såhär långt och det skall bli så spännande att följa. Kika in på deras hemsida för mer info om fester och event. Här kan man även gifta sig numera. Snacka om dröm att ha festen i vackra Disasalen, där julborden pågår för fullt just nu, och sedan sova sött i bröllopssviten.
Just nu är dock hela slottet inbäddat i jul och det är så smakfullt och fint överallt. Verkligen värt ett besök, så jag hoppas att vi ses någon av helgerna framöver!
Utanför gottebordet står nötknäpparen och hälsar välkommen!