….. dukar vi upp med finporslinet!

Citatet är taget från min bok ”Att följa sitt hjärta”, och handlar bla om att sätta guldkant på vardagen. För varför ska finporslinet stå i ett vitrinskåp och damma när man istället kan njuta av det varje dag. Trivialt kan tyckas men jag tänker att de små valen vi gör i vardagen påverkar oss mer än vi tror. Inställningen att varje dag räknas och är värd att få lite guldkant. Idag är ju liksom det enda vi har. Ingen av oss vet något om morgondagen, eller har några löften om att vi ens får vara med, så låt oss njuta idag.

Jag får alltid DM:s, med frågor om vilka märken, när jag lägger ut bilder på mitt vintageporslin. Så här kommer några av dem:

De grönmönstrade kaffekopparna är av märket Old English. Assietten under är ”Kålblad” från Gefle designad av Ruben Wallström.

Under den en 100-åring mattallrik från Rörstrand.

Mitt blåvita porslin är en salig blandning av Old English, Rörstrand, Gustavsberg och omärkta. På denna bild är kaffekopp och fat

Lyckan när jag hittade de rosa/röda kaffekopparna ”Willow” Old Gustavsberg. Visst är de ljuvliga! Det är inte helt lätt att hitta gammalt porslin i denna kulör, så extra glad blir man när de dyker upp…

Kannan är ett loppisfynd från New York och under det lilla uppläggningsfatet står det ”Adam England”.

Brunt blir mer och mer en favorit för mig. För några år sedan var det bara blåvitt som gällde när jag letade på loppisar.

Den bruna koppen närmast i bild är en väldigt gammal Gustafsberg. Så även den svartvita innanför. Mattallriken underst- Gustafsberg.

De små, ljusgröna kopparna i denna bild är Swedisch Grace från Rörstrand, i den serien har jag även större tekoppar, och de vita med turkost mönster är ”Vineta”, också från Rörstrand.

Vilka skatter med gammalt vackert porslin ändå. Väl värda att få stå framme, inte gömmas i ett skåp, och användas en vanlig sketen, eller snarare strålande för all del, tisdag som den här.