Jag älskar kök.

Värme och kärlek,

hemtrevnad och trygghet.

Husets hjärta.

Jag älskar köksbord.

Ännu mer.

Lungan i ett hem.

Där de små och stora samtalen äger rum.

Skratt och tårar.

Falukorv och entrecote.

Mellanmjölk och bubbel.

Vardag och fest.

Livet.

Kring ett köksbord.

Älskar jag.

Text och bild ur min bok ”Att följa sitt hjärta”

Jag är väldigt svag för kök. Nej, jag ÄLSKAR kök. Faktiskt.

Stora, små, trånga, luftiga, moderna och gammeldags. Gulnande furu, släta 50-talsluckor eller vitt 90-tal

Oavsett hur det ser ut så är det liksom hjärtat i ett hus. Det får gärna vara lite överbelamrat och rörigt. Inte alltför undanplockat och tillrättalagt. För min smak.

Livet måste få synas.

Om köket är hjärtat så är köksbordet lungan i ett hem.

Där de små och stora samtalen äger rum. Skratt och tårar. Falukorv och entrecote. Mellanmjölk och bubbel. Vardag och fest. Livet.

Jag älskar köksbord. Min totala favoritmöbel i hela huset.

”Ska vi ta kaffet på maten i soffan” eller ännu värre ”ska vi äta middagen framför tv:n”

Nej tack. Kan vi bara sitta kvar runt köksbordet tillsammans, för alltid. I evighet. Amen.