Sitter i min fårskinnsfåtölj, på glasverandan på vår övervåning, och ser ut över skog och hagar. Th i bild ser jag äldsta dottern Ellen på ridbanan hos grannen. Det ser ut som om hon håller lektion åt någon. Hon och Lovisa (som, thank God för världens bästa grannar, köpte och flyttade in på granngården i somras tillsammans med man och 3 små flickor) har en gemensam app där de, via videokamera, kan se och följa de 2 dräktiga stona dygnet runt. Den ena av dem har gått över 10 dagar nu, så det är spännande!

Själv vaknade jag med feber även idag, så har legat i sängen i nästan två dagar. Perfekt timing att jag fick Emma Sundhs vackra och viktiga bok i brevlådan i veckan! Jag har följt hennes Instagram och blogg i många år och hon är verkligen så inspirerande. På många olika sätt.

I hennes rykande färska bok ”Att bygga ett hem” får vi följa familjens flytt från ”en topplånad lägenhet i Stockholm” hem till ”stjärnklara nätter och svalor i skymning” i barndomens Värmland.

”Vi hade inte längre råd med vårt alltför dyra liv. Eller kanske hade vi det, men till vilket pris? Skulle vi jobba bort hela vårt förstånd, vänlighet och barnens uppväxt?”

Häromdagen såg jag, genom ett av våra köksfönster, hur mamma Ellen, Lille A och gammelfarmor Maj-Lis gick på led över gräsmattan, insvepta i varsin handduk. På väg från bad i gårdens bastu till kvällsmat med gammelfarfars plättar. Gissar att det blev blåbärssylt till.

Jag fblev lite tårögd där bakom fönsterspröjsen och fylldes, återigen, av en sådan enorm tacksamhet och värme över att vi har skapat en vardag som vi får dela tillsammans. Fyra generationer, med bara några steg mellan våra boenden.

Jag tänker att vi har så mycket att vinna på att leva lite närmre varandra. Oavsett ålder. Att vi borde prata mer om social hållbarhet och det faktum att Sverige är det land i världen med flest ensamboenden….

Min mamma och Lilla V.

För övrig är min mobil fylld med bilder som denna efter de senaste veckorna. Käre maken har ju, som ni vet om ni följer mig på Instagram, fått blodad tand när det kommer till surdeg och kulturspannmål. Detta var ju exakt mitt mål när jag anmälde oss till lyxdejt hemma hos Sebastien Boudet. Efter en lektion i skillnaden på det processade,“värdelösa” mjöl som säljs i vanliga matbutiker, och kulturspannmål där näringsämnen och vitaminer finns kvar, och dessutom hur bra surdegen är för tarmhälsan, så visste jag att Mackan skulle bli inspirerad. Kvinnans list…..