Maken och jag har unnat oss lyxen med några dagar i Varberg den här veckan. Du som följt mig ett tag vet att vi båda vuxit upp i denna vackra kuststad och älskar att komma tillbaka hit! Alla årstider är härliga vid havet och vi njuter av kallbad och långa promenader. SÅ underbart!

Igår bröt solen fram efter dagar av snöyra, så fästningen blev extra vacker i guldton. Inte många var ute i kylan denna tidiga morgon, så extra fint att få njuta av lugnet.

Inget besök i Varberg utan att titta förbi älskade Kallis. Här har jag njutit av många härliga bastubad genom åren. Alltid med kaffe och våffla som avslut.

De senaste dagarna har kommit med flera goda nyheter! På tisdag nästa vecka dras alla restrektioner in, YEEEEY, kan det verkligen vara sant!!? Efter två år skall vi äntligen få börja leva “som vanligt” igen. Hoppas hoppas att det kommer hålla……..

En annan god nyhet är den om “Lex Lilla hjärtat”. Äntligen får socialtjänsten större befogenheter att skydda våra placerade barn. Vi har själva varit familjehem åt en liten pojke och minns frustrationen över att föräldrars rätt till sina barn är så oerhört stark i Sverige. Att det blir på barnens bekostnad. Vår lille E skulle bott hos oss hela sin uppväxt, tills han blev myndig, men även i hans fall fick de missbrukande föräldrarna tillbaka vårdnaden alldeles för tidigt. Det är verkligen på tiden med förändring som gynnar barnens bästa. Heja dig Melinda! Lilla Esmeralda liv borde inte kunnat släckas ut som det gjorde. Nu kommer vi minnas henne för alltid.

Dessa tankar malde i mitt huvud under strandpromenaden igår. När jag vände vid Kallis och gick tillbaka bröt solen fram runt hörnet vid fästningen. Det finns hopp! Hur omöjligt det än ser ut så bryter ljuset fram.

“Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det”